Efter vasaloppsspinningen i söndags har jag känt mig oförskämt pigg i benen vilket är riktigt skönt. Trodde nog att jag i alla fall skulle känna av det i rumpan när jag satte mig på cykeln igen igår, men icke. Det är bara att gilla! Igår var min klass abonnerad för en kom i gång grupp som heter Aktiva studenter. Och för att alla skulle få chansen att köra blev det två 45 minuters klasser istället för mina vanliga 60. Det var riktigt kul att träffa dem, prata lite puls och även lyssna av vilken träningsform de har fastnat för. Aktiva studenter träffas nämligen en gång i veckan och får pröva på lite olika typer av träningsformer och i alla fall ett par av dem tyckte att spinningen var det roligaste :) Annars hade många fastnat för BodyCombat och core och jag förstår dem.
I måndags mailades lite eftersnack efter vasaloppsspinningen mellan oss som hade lagt upp och fixat inför och under passet. Då fick jag bland annat följande rader av hon som höll i sista timmen på ledarcykeln: Synd att jag missade din del. Jag har en känsla av att du kör riktigt tuff. Du är inte den som trampar luft ;) och jag tyckte det var så underbart att du hade leende på läpparna!
Jag brukar försöka variera mina pass, men visst gillar jag pass där deltagarna får chansen att (om de vill) utmana sig själv. Det gäller både när jag lägger upp klasser och när jag själv är med som deltagare. Som deltagare vet jag att det är de tuffa passen som stananr kvar i mig, lyfter mig och som gör att det känns som att det inte var luft som trampades :) Men det som gjorde att jag satt och log framför datorn när jag fick mailet var nog just leendet på läpparna. Som deltagare är jag ofta fokuserad under spiningpasset, men jag trivs riktigt bra på cykeln och det förvånar mig inte att jag hade ett leende på läpparna...har det nog ganska ofta rent generellt och speciellt på spinningcykeln :)
Ikväll är det dags för att hoppa upp på ledarcykeln igen med det här leendet på läpparna och sen iväg på tjejkväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar