Vad får dig att le lite extra? (och en plankutmaning)

Det är de små sakerna som oftast påverkar en, eller i alla fall mig, allt som oftast åt det positiva hållet. Något som får mig att le lite extra. Det kan vara ett sms som får mig att le, för innehållet men kanske lika ofta för att någon har tänkt på mig. Det är så härligt när man får höra någons röst i telefonen, men sms kan vara riktigt bra grejer det med (häromdagen var det en parentes i ett sms som jag blev glad av). Det kan vara ett kort möte, ett mail, en jobbgrej som blev bra, ett leende eller en kommentar från en deltagare på en spinningklass, att öka vikten på en övning eller det kan vara att njuta av en ask jordgubbar (alldeles för längesen nu!) eller något helt annat för den delen.

Dagens härliga som fick mig att le lite extra...att bli väckt mitt i natten och faktiskt le vid tanken på det (!), blev bjuden på lunch av en nyfunnen lunchkompis, ett svar på ett mail som gjorde mig riktigt glad (ser fram emot det mötet i augusti), en fika efter jobbet med en kompis som jag inte träffat på länge, forma mitt lilla projekt lite till. Utöver det tillkommer den nöjda känslan av att skriva to do-listan och alla skojsigheter jag har inplanerade den närmaste veckan.

Igår läste jag Åsas plankutmaning och antog den. Mycket bra utmaning och en utmaning som tar lagom lång tid (10 minuter) vilket tilltalar mig om den ska göras varje dag. Fick frågan av Åsa om hur jag tänkte lägga upp det och jag beslutade mig för att gå enligt en gammal "läxa" från PT-Magnus (som jag kommer ihåg den)...Det vill säga tio minuter plankövning, vid varje hel minut så påbörjas en "ny" planka. Orkade du 30 sekunder får du vila 30 sekunder, eller som jag igår som klarade 75 sekunder och fick då vila i 45 sekunder. Och så pysslar man på i tio minuter och vem vet en vacker dag så kanske man står där och frustar i tio minuter :) Anta utmaningen du med!

Jag började redan på midsommarafton med lite planka efter löprundan.

Midsommar och årets första riktiga löprunda!

Trots att jag har haft en lugn och skön midsommarhelg hos min fina släkt på landet så tar jag den här kvällen som en mellanlandning innan jag kör på igen. Det är bara så, jag är trött. Förra veckan var verkligen helt galen i tre och en halv dag sen satte jag mig i bilen och åkte norrut en bit. Som alltid när jag närmar mig byn känner jag mig som hemma. I de där skogarna har jag spenderat hela somrar, i de där skogarna finns världens mysigaste badsjö, grusvägar som är utmärkta att springa på, fina blåbärsskogar, en katt som kommer och säger god morgon, en altan där frukostarna blir fantastiskt goda och kvällarna övergår i natt. I de där skogarna finns de som alltid har känt mig, de som aldrig och alltid ifrågasätter, och de som jag aldrig vill vara utan. Och allt så mycket hemma utan att vara hemma! Stadsråttan behöver också ett andningshål. 

Min galna vecka började med väldigt mycket jobb, inklusive kvällar och det fanns inte en chans att jag skulle få in någon Fitnessfight-träning, eller någon annan träning alls faktiskt. Inget instruerande alls den veckan, vilket var både skönt och lite tråkigt eftersom jag var tvungen att vicka bort min tisdagsklass. Efter att ha åkt direkt från jobbet, plockat upp en liten släkting på vägen kom jag fram och då var det inte heller läge för träning utan det handlade mer om att stoppa något i magen och umgås den lilla stund som var kvar av dagen. Jag hade insett innan att det inte var läge att komma och introducera Fitnessfighten och dess mathållning utan veckors förberedelser så jag släppte det helt över helgen. 

Fredag var midsommarafton och efter frukost bestämde jag mig när vädret var så underbart för att sätta på mig de korta (!!) tightsen och löparskorna för att bege mig ut på en liten runda. Eftersom jag egentligen inte har sprungit alls den här våren visste jag inte hur långt kroppen eller huvudet ville springa så jag lämnade det öppet samtidigt som jag lämnade kakbakandet i köket. Strålande väder, blommorna längs vägkanten doftade, det var alldeles tyst och stilla bortsett från fågelkvitter och en avlägsen traktor. Ljuvligt! Men det kändes verkligen i kroppen att det var längesen jag sprang...tyvärr. När jag hade sprungit en bit, bestämde jag mig för att springa hela grusvägen bort till stoppskylten, dvs där asfalten börjar, och sen vända. Det är en del backar på sträckan och när man har vänt vid stoppskylten så är det mer eller mindre uppför i en, en och en halv kilometer...tungt men hanterbart. Jag satte inga nya rekord alls, men jag sprang hela vägen trots att den sista kilometern mest bestod av smärta i min höftböjare något som satt i hela midsommarafton trots ordentligt med stretch i gräset och vila. Det var en lätt plågsam gång :) Men det var samtidigt riktigt, riktigt härligt och jag landade på exakt 6 kilometer när jag var tillbaka. Och det var skönt att faktiskt orka springa så långt första passet. Nu är jag så sugen på att ut och springa igen, snart snart igen! 

Resten av midsommarhelgen ägnades åt släkten eftersom en av dem även skulle födelsedagsfiras på lördagen. Så härligt att få träffa alla och jordgubbstårta intogs båda dagarna i olika format. Det är verkligen gott med jordgubbstårta och jordgubbar över huvud taget. Skulle nog kunna leva på jordgubbar!

Sen har jag inte helt slappat till ikväll...jag har satt igång första bollen i rullning för ett litet drömprojekt. Vi får se hur långt bollen rullar, men det är spännande :) (sen har jag tvättat också.) Imorgon är det happy Tuesday och då är det dags att det blir lite mer fart i mig igen! 

Tveksamheter...

Dag 17 i Fitnessfighten går mot sitt slut och jag måste, motvilligt, erkänna att jag inte bara är besegrad i fighten (-1,5 kg ger ingen drömvinst) utan helt har tappat gnistan. En av anledningarna till att jag antog utmaningen var för att få bättre koll på kosten och sen så klart för att se vad som kan hända med kroppen på 30 dagar. Jag gillar kesella och äter det ofta till mellanmål tillsammans med bär eller frukt, men när det ska intas tre gånger om dagen plus om du får för dig att ha något såsigt (bortsett från tomatsås då) så är kesella basen. Sen tycker jag att man mer eller mindre varje dag kunde få ett förslag på hur man ska äta under den dagen. Jag tror att det hade varit bättre och lättare för mig. Och säkert för många andra. I alla fall under den här månaden, sen greppar man konceptet och kan  fortsätta på sin egen bana. Så någonstans i all kesella tappade jag alltså gnistan. Jag vet egentligen inte varför jag fortsätter. Förra veckan fuskade jag med träningsprogrammet både måndag (jobbmöte sent utan att hinna äta middag förrän efteråt) och torsdag (75-minuters spinningklass och instruktörsmöte). Jag har ju egentligen inga problem att avstå saker, men känner samtidigt att jag just nu gör det bara för att. Det är ju tyvärr inte så att jag får i mig alla mellanmål och därmed alla kalorier som jag borde varje dag. Vissa dagar är exemplariska, men många inte. Det går som sagt inte att hålla en spinningklass och sen köra träningsprogrammet och samtidigt vara synkad med mat- och sovklockan. Jag VET att deras grej inte är att vara pragmatisk den här månaden, men att träna 30 dagar i sträck utan en enda vilodag eller flexibilitet i träningsform och samtidigt bara få hjälplig insats för kosten känns inte helt hundra i min värld.

Dagens stora fråga som går runt i mitt lilla huvud och som har gått runt några dagar i mig är om jag nu vill tappa några centimeter runt midjan och ett par kilo hur ska jag bete mig och framför allt om jag inte vill räkna kalorier? Och sen vill jag kunna äta lite "vad jag vill" och därmed inte sagt att jag vill gå helt crazy. Min största craving under de här veckorna har varit ett glas färskpressad juice. Det säger nog ändå lite...Uppenbarligen har inte det här med att äta på ett visst sätt funkat för mig. Och ja, 17 dagar är inte lång tid, men enligt Fitnessfighten så händer mest mellan dag 10 och dag 20. Njae..."Ge upp" fighten eller fortsätta är den stora frågan.

Utmaningen under midsommarhelgen som stundar blir både att få till  styrketräningen (någon som har en trx att låna ut några dagar??) och samtidigt äta korrekt.

Det jag dock har bestämt mig för är att jag vill gå en kostrådgivarutbildning, har varit sugen länge, men nu har jag bestämt mig. Sen hur jag ska använda den har jag inte riktigt kommit fram till, men har några idéer.

I morgon är det dags att fuska igen och det är bara för att jag jobbar. Jag hoppas iofs att vi blir klara så att jag hinner träna efter, men chansen att jag ska hinna ta mig till ett gym och dessutom hinna köra en timme är rätt minimal, men träningskläderna packas!

Nästa vecka är helt spinningfri för min del, men jag ser verkligen fram emot att få snöra på mig löparskorna igen, det är alldeles för länge sen. Och dessutom på favoritvägarna! 

Dag 11...dagen då jag fuskade

Igår (dag 10) var jag redo att hoppa av Fitnessfighten, inte för att jag inte trodde att jag skulle klara att hålla det. Det vill säga äta anpassad kost och träna varje dag utan för att jag tyckte att träningen hade blivit så ofantligt tråkig. Den genomfördes bara för att, men jag gjorde det. Ok, fuskade på cardiodelen i mitten, men annars så satte jag den.

Idag startade jag dagen med gröten med kesellablandningen precis som en vanlig fightdag och jag bestämde mig, eller snarare envisheten i mig, att jag måste fortsätta. Maten är fortfarande den stora utmaningen tidsmässigt. Jag är helt för mellanmål och äta bra, men det här blir näst intill hysteriskt. Idag fick jag inte i mig sista mellanmålet (jag skulle äta två mellanmål på raden pga kvällsjobb) utan det blev en frukt och tre tuggor av en Swe-energy som jag hittade i handväskan. Jag hade Kesella med mig men det var verkligen inte läge att slänga upp den, tyvärr. När klockan var strax före nio skulle jag svänga av mot gymmet istället för att åka hem och inser att det enda jag har tryckt i mig de senaste fem timmarna är just det lilla mellanmålet och det var tre timmar sen...Och ja, jag kände på hur kroppen kändes (ganska energilös) och det i kombination med en lång och tuff dag gjorde att jag bestämde mig för att åka hem och äta Fitnessfighttillåten middag istället. Och ja, jag ångrade mig ett par gånger, men insåg någonstans också att det var ett ganska vettigt beslut.

MEN, det gör ont i mig att ha fuskat. Imorgon har jag ju min klass och sen är det bara att köra programmet igen. Även om jag kan tycka att de skulle kunna variera sig något när det gäller träningsdelen. Det blir lite väl enformigt. Och ja, jag inser att jag kanske inte är den främsta målgruppen, men ändå! Den ska ju kunna anpassas något efter de som redan har träningen i sin vardag.

Nåväl, nu är det som det är och trots en ganska fullmatad tid fram till midsommar är det bara att mata på. Wish me luck!

Svårast hittills...

är helt klart maten. Att hinna äta alla mål och dessutom i lagom tid för träning. Sen tycker jag tyvärr att det är lite rörigt inne på Fitnessfightsidorna kring maten. Man har ett kostprogram som säger hur mycket man ska äta vid de olika målen, men recepten som sen finns på en annan sida stämmer inte riktigt överens med dem vilket gör mig lätt förvirrad och jag fick inget bra svar på den frågan. Sen finns den mesta informationen i kommentarerna på matbloggen. Så det gäller verkligen att läsa överallt! Tydlighet är A och O, speciellt de första dagarna när man ska sätta rutinen. Men jag kan konstatera att jag trycker i mig mycket kesella och spanar på fisk/kött/kyckling-förpackningar med rätt vikt i affären. Köpte lunch över disk i måndags och fick exakt 150 g kyckling och 70 g bulgur. En våg och service på topp! 

Och det här med träningen då?! Jo tack, den funkar fint! Det blir utmanande nästa vecka då jag har fler cykelklasser och dessutom kvällsjobb att mata in i schemat, men det ska gå utan problem. Det är bara att anpassa :) I helgen som var körde jag bara dagens Fitnessfightpass men i måndags hade jag bokat in mig som deltagare på en favorit, Cycle puls 55 min på Sats Stadshagen. Där pratar vi om att utmana pulsen vilket är fantastiskt härligt varje gång. Jag har inte varit där på evigheter men det är ju för att jag själv har haft klass på måndagkvällar alt. jobbat. Innan hade jag tänkt köra Fitnessfightpasset, men hann bara med 40 min eftersom jag satt i möte på jobbet. Men som kompensation så tog instruktören Johan med oss ut i gymmet efter cykelklassen och körde core med oss i tio minuter. All coreträning i måndags, både före och efter cyklingen har gett mig fin träningsvärk :) 

Igår hade jag min härliga tisdagsklass på KTH-hallen. Deltagarna gav sån energi i varje backe och i varje kortintervall. Det är så härligt att se! Igår bad jag dem även att tänka på att njuta under träningen, att se tyngden i benen som något positivt och att det ska vara kul att svettas. Mitt i allt fokus tror jag att de faktiskt tog till sig lite av det för det kom fler svettiga leenden från dem än vanligt! Det är viktigt att inte tappa fokus under träningspasset, men också påminna sig om att det även handlar om träningsglädje. Träningsglädje för mig handlar inte alltid om tjo, tjim och glada skratt utan så mycket mer om en skön känsla inombords. 

Man blir helt klart svettig av Fitnessfightpassen, bilden är från i söndags då det tyvärr hann torka lite innan jag fick fram kameran :)

Dag 2...

Börjar dag 2 på samma sätt som dag 1...gröt med kanelkesella istället för mos och mjölk. Faktiskt riktigt gott. Det går visserligen lite långsammare att äta, men det kommer bli en frukostfavorit. Idag tog jag en kopp te till också. Skön start på min välbehövliga softarhelg. Ska före lunch köra dagens träningspass (vilket iofs är snart). Träningspasset är samma som igår såg jag när jag spanade in det på hemsidan. Då vet jag och kroppen vad vi ska göra :) Fram tills dess stannar jag kvar i pyjamas och tofflor och hänger i soffan en liten stund till. 

Upplägget på passet är 10 min cardio, tre övningar i 2 set , 10 min cardio, och tre övningar i 2 set, tre övningar i två set. Cardion på mitten blev rodd igår och det var såååå tråkigt de sista fem minutrarna. Jag gillar verkligen rodden i vanliga fall men nu var det på ren vilja som jag tog mig fram. Hoppas att det känns bättre idag! Sen har jag tagit fram räkor och broccoli ur frysen som blir grunden till lunchen efter träningen. Planering kommer bli viktigt den här månaden och egentligen alltid... Gissar att mycket av det fokus som läggs den här månaden kommer att stanna kvar :) Nu gäller det bara att bestämma vad det blir till middag.

Stilstudie av min vänsterfot....favoritstrumporna och favoritskorna med härliga rosa snören som jag blir glad av.